Deprecated: wpseo_opengraph ha quedado obsoleto desde la versión 14.0. Utiliza wpseo_frontend_presenters en su lugar. in /home/dh_comercionordico/comercio-nordico.com/wp-includes/functions.php on line 5088

TOLKNING AV DET EKONOMISKA LÄGET

Dag Lindskog, 16 maj 2017

Fortsatt optimism

I mångt och mycket är bedömningen av den globala ekonomin idag densamma som vid det förra brevet i mitten av mars. Konjunkturprognoserna är oförändrade. Tillväxten väntas varken skena eller bromsa hårt. Samma omdöme gäller inflationen. Penningpolitiken är fortsatt synnerligen expansiv. De långa obligationsräntorna har i stort sett legat stilla. Inte heller valutamarknaden kan uppvisa någon större dramatik, men euron har stigit en aning mot andra valutor. Stabiliteten har lett till fortsatt optimism med stigande kurser på nästan alla aktiebörser.

Den starkare euron är resultatet av att för en gångs skull har Euroområdet svarat för det mest positiva och USA för det mest negativa. Tillväxten under årets inledande kvartal var god i den gamla världen, men direkt skral i den nya. Därtill är mycket av president Trumps ekonomiska politik ännu – möjligen tursamt – oklar. Aktiemarknaderna speglar denna olikhet. Börserna i USA har med undantag för teknologitunga NASDAQ i stort sett stått och stampat, men stigit rejält inom Euroområdet och allra mest den lilla men tidigare hårt nedtryckta grekiska aktiebörsen.

Utgången av det franska presidentvalet med mittenpolitikern Macron som segrare kan också ha bidragit till optimismen. Närmast väntar nyval i Storbritannien 8 juni och därefter de inledande förhandlingarna om BREXIT. Tyskland går till förbundsdagsval 24 september. Dessförinnan lär inte mycket nytt ske på Euronivå.

Aktiemarknaderna inom tillväxtländerna har fortsatt att utvecklas starkare än för de mogna industriländerna. Bland de större länderna hör Indien och Brasilien till vinnarna, medan både Kina och Ryssland tillhör de fåtal länder där aktiekurserna hittills i år lätt har fallit tillbaka.

Samlad BNP-bild för den svenska ekonomin under årets första kvartal publiceras inte förrän senare, men de olika delar och enkäter som är kända anger att tillväxten är anmärkningsvärt hög. Likafullt planerar Riksbanken att endast försiktigt höja räntan först i mitten av nästa år.

Den övergripande slutsatsen från marsbrevet gäller än: ”Kan optimismen bestå? Plusfaktorerna rätt bra konjunktur och låga räntor skulle kunna hålla länge än. Det största frågetecknet gäller värderingen på aktiemarknaderna. Den dominerande amerikanska aktiebörsen har sällan tidigare värderats högre än idag och räntorna är i alla fall stigande om än från låga nivåer. Den höga värderingen gör börserna känsliga för negativa överraskningar. Övriga hot är knappast tydliga men situationen manar till viss försiktighet.”

Tillfällig svacka i den amerikanska konjunkturen

Den amerikanska tillväxten i årstakt var endast blygsamma 0,7% under årets inledande kvartal. Den främsta orsaken var rätt svårförståelig så gott som stagnation av den privata konsumtionen. Dessutom bidrog både krympande offentlig konsumtion och lagerneddragning negativt till tillväxten. Årets inledande tre månader uppvisade i alla fall ett positivt utropstecken i form av tvåsiffrig tillväxttakt för investeringarna. Därtill gav utrikeshandeln ett neutralt bidrag till farten efter det fjärde kvartalets stora negativa bidrag.

Mest sannolikt var den svaga privata konsumtionen av övergående karaktär. Fler får jobb, arbetslösheten är låg och lönerna ökar måttligt men mer än inflationen. Hushållen har också en klart positiv syn på ekonomins nuläge och förväntningar på framtiden. På samma sätt anger aktuella företagsenkäter en tämligen god expansion. Tillväxten väntas enligt typprognosen i år bli något över 2% och 2,5% år 2018. Trumpadministrationens mål att uthålligt nå 3% tillväxt är dock av allt att döma orealistiskt.

Feds plan att varsamt lotsa räntan högre fick nog en viss törn av svackan under det första kvartalet, men riktningen ligger fast och nästa höjning skulle kunna komma redan vid nästa möte i mitten av juni. Inflationen underskrider men ligger nära målet. Arbetslösheten i april var låga 4,4%, vilket enligt centralbankens egna bedömningar kan vara något lägre än vad som är uthålligt hållbart.

Fördel Indien

Kinas tillväxt under årets första kvartal var liksom tidigare i linje med det politiskt uppsatta målet. Farten framöver bedarrar långsamt ner mot närmare 6% nästa år. Investerarna är uppenbarligen inte imponerade då de kinesiska aktiekurserna har fallit lätt i år. Indien väntas växa med drygt 7% i år och något snabbare under 2018. Investerarna tycks var med på tåget då aktiekurserna har stigit en hel del.

Brasilien och Ryssland har påbörjat en återhämtning, men farten är så måttlig att de knappast förtjänar att klumpas samman med övriga s k tillväxtländer. Aktiekurserna har stigit i Brasilien men fallit i Ryssland.

Det var länge sedan världens tredje största ekonomi Japan imponerade med hög tillväxt. Den tiden lär vara borta för alltid. En anledning är krympande befolkning. Det har dock medfört att arbetslösheten fallit till endast 2,8%, vilket är den lägsta nivån på nästan 25 år. Inflation är låg. Alltför låg enligt centralbanken för att motivera snar ändring av den mycket expansiva penningpolitiken.

Euroområdet överraskar positivt

Euroområdets fart under det första kvartalet om 2% i årstakt var nästan tre gånger högre än USAs! Aktuella företagsenkäter indikerar att detta tempo kan gälla också i nuläget. Ett exempel är tyska IFO-enkäten, vilken i april nådde sitt starkaste värde på nästan sex år. Likväl är prognosmakarna inte övertygade. Typprognosen är alltjämt oförändrad. Valutaområdet bedöms fortsätta med omkring 1,5% tillväxttakt under resten av året och 2018.

Inflationen hoppade i april till 1,9% och arbetslösheten i mars var 9,5%. Den senare varierar stort mellan de fyra stora medlemsländerna från Tysklands 3,9% till Spaniens 18,2%. Frankrike intar en mellanposition. Frågan är om president Macron till skillnad från sina föregångare lyckas reformera den franska arbetsmarknaden.

Centralbanken har ännu inte signalerat någon snar förändring av sin lätta penningpolitik. Nyligen försvarade ECBs chef Draghi den negativa räntan inför nederländska politiker, vilka tillsammans med sina tyska kollegor länge har klagat på att spararna inte får någon avkastning. Perspektivet kan dock ändras till varför sätter inte holländarna och tyskarna sprätt på inkomsterna när deras bytesbalansöverskott ligger på enorma dryga 8% av BNP, vilket kan jämföras med Kinas idag beskedliga överskott som är mindre än 2% av BNP. Världsekonomin skulle stanna utan de spendersamma anglosaxiska underskottsländerna!

Storbritanniens fart under det första kvartalet var måttliga 1,2%, vilket är i linje med typprognosen för de kommande två åren. Regeringspartiet utlyste nyval till början av juni eftersom det skulle vara olämpligt med ”end of May”.

Stark svensk ekonomi

Den svenska ekonomin avslutade fjolåret med hela 4% tillväxttakt under det fjärde kvartalet. Något liknande kan mycket väl ha gällt för årets inledande tre månader. Den samlade BNP-statistiken dröjer dock till slutet av maj. Aktuella företagsenkäter är mycket optimistiska. Industriföretagens syn på det ekonomiska läget är ”urstark” enligt Konjunkturinstitutets månatliga barometer i april då värdet var det högsta på 20 år! Sysselsättningsökningen är mycket stark. Likväl kan arbetslösheten ha fastnat kring nivån 6,5%.  Inflationen i april prickade Riksbankens mål om 2%.

Tiderna är speciella. Ingen vill bromsa. Riksbanken menade vid sitt senaste beslutsmöte i slutet av april att den första räntehöjningen dröjer till mitten av 2018 samt att det fortsatt finns en större sannolikhet för att räntan sänks än att den höjs den närmaste tiden. En konsekvens är att den svenska kronan under våren har försvagats gentemot både euro och pund. Riksbanken har föreslagit att måttet KPIF, KPI (konsumentprisindex) med fast ränta, inte enbart de facto utan även formellt ska vara målvariabel. Vidare vill Riksbanken återintroducera variationsbandet +/-1%, men inte kalla det för målintervall. Det återstår att se om denna ändring leder till större flexibilitet i penningpolitiken. Finansministern vill inte heller bromsa. Finanspolitiska rådets uppmaning att strama upp finanspolitiken kommer inte att följas. Nästa år är ju valår.

Den svenska ekonomin får mycket stimulans och går följaktligen på högvarv!

Sammanfattning

Konjunkturen har under vårmånaderna – om de nu kan kallas så med till helt nyligen snö och minusgrader i hela landet – i stort följt tidigare utvecklingsbana. USA tappade tempo, men det bör vara tillfälligt. Euroområdet tog fart, men få tror på uthållighet. Sverige ligger förmodligen i tillväxttoppen för mogna industriländer. Indien toppar bland de stora ekonomierna.

Amerikanska Fed lär fortsätta att varligt höja räntan. Andra centralbanker avvaktar. Riksbanken ytterligare ett år enligt egen utsago. Inga drastiska förändringar väntas på valutamarknaden. Möjligen är det dags för dollarn att återta något av vad den på sistone har tappat gentemot euron. Den svenska kronan är billig och ska så förbli ytterligare en tid enligt Riksbankens strategi för att nå inflationsmålet.

I den mån som investerarna inte avskräcks av dagens höga värderingar utan den underliggande globala/amerikanska positiva trenden dominerar borde svenska aktier bland industriländerna och indiska bland tillväxtekonomierna tillhöra vinnarna.